sofiajordans

Jag saknar dig, saknar dig och den du var, innan allt förändrades. Vi var så jävla tajta förr, och du fick mig att må bra! Jag vet inte vad jag ska säga för att du ska förstå! Jag vill ha min gamla Nathalie tillbaka. Vi som hittade på random saker hela tiden och hade så jävla kul dygnet runt. Vart är du? Du finns inte längre. Vi var som enan och halvan. Våran vänskap finns inte längre, vi båda som trodde att det alltid skulle hålla, så fel vi trodde!
Vart är hon som fick mina läppar att alltid le? Som alltid fick mig att må bra? Men nu lever du ditt liv och jag lever mitt. Men vi har ingenting att göra med varandra längre, hatar tanken på det egentligen. Efter 10 år som jag alltid älskat dig. Jag vill ha tillbaka ditt stöd, det var du som stöttade mig igenom mycket men sen förändrades tiden. Du fick en pojkvän, jag åkte mer åt sidan. Du anar inte hur sårad jag är för det. Jag som alltid fanns där för dig, men det kändes inte som om jag fick något tillbaka. Vill egentligen träffa dig och prata men det är nog försent nu.

Jag försökte kämpa för våran vänskap i ett halvår. Men till slut orkade jag inte längre. Jag lägger inte bara skit på dig, jag har också min bristningar och är inte perfekt, absolut inte! Lägger inte allt på dig, lägger det på oss.
Jag hoppas på ditt bästa nu, att du kommer börja må bra igen! Vill bara ditt bästa. puss!